Skrivuppgift 35: text av Fluga

Nu hörde jag den igen, koltrasten. Jag är helt säker på att det var en koltrast. Tror den att det är vår i mars? Herregud, den kommer att frysa ihjäl när vintern kastar sitt isiga täcke över oss igen. Dumma, dumma fåglar; änderna i Göteborg har ju redan fått ungar. Världen är helt galen, upp och ner.

Men vad var det där? Och där … Ostyrigt uppspelta kastar sig två trinda talgoxar ut i vilda krumbukter. Solfraset som andas värme, och då hör jag koltrastens flöjtande förvissning, och jag visslar till svar.

Skriven av: Fluga

Tags: ,

  1. Oro, ilska och utanförskap fångas i ett par meningar- snyggt. Sedan lätthet och livsglädje kryddat med fyndiga allitterationer- Me like!

    Svara

  2. På en blogg som faktiskt heter Subtilt fann jag något som ger uttryck för den känsla jag fick när jag läste ditt inlägg.
    ”Den där intensiva känslan av att något eller någon väntar runt knuten”.
    trots att det inte verkar som om det ännu vore tid för vår och att fåglarna bara är dumma och oförstående.
    Fin fajt.

    Svara

Reply to tussilago Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *