Skrivuppgift 29: text av Blodförgiftningen

Håret smetade i flottiga stripor runt ansiktet när jag ännu en gång kastade mig över toastolen och gjorde mig av med det min kropp ansåg oönskat. Själv önskade jag att det fick stanna kvar i magen där det hör hemma.

Förvånad över mängden och ljuden jag lyckats få ur mig vilade jag armbågen på sitsen och stödde min febriga panna, strök striporna ur ögonen och andades ut. Där får man för att man avnjöt ”Dagens Paella” på en något tveksam restaurang på en av semesterortens bakgator.

På skakiga ben reste jag mig långsamt upp och tvingade min kropp framåt och slutligen ner i den studsiga hotellsängen på Sunnyside Resort. Den 40 gradiga värmen matchade min egen kroppstemperatur, ingen optimal vistelseplats för den döende precis. Lakanet var blött av svett och tårar och jag kände mig lika miserabel som jag antagligen såg ut.

Min make sov utmattad nere i en av solstolarna vid hotellets pool, glad över att ha valt ”Dagens Soppa” vid restaurangbesöket. Och även om jag själv skickat ner honom dit för att slippa kräkfestivalen var en liten del av mig förbannad för att han inte satt vid min sida och klappade mig på pannan. Beredd att lyda minsta vink om vatten eller spann. Nåväl, utan honom hade jag inte kunnat ta mig till den studsiga hotellsängen överhuvudtaget.

Fan, jag borde vetat bättre.

Skriven av: Blodförgiftningen

Tags: ,

  1. Jag blir nyfine på makens version av historien, trots att det är huvudpersonen som är så sjuk får slutet mig att inte tycka lika synd om henne. Hon blir en huvuperson som jag kommer ha ett ambivalent förhållande till- tycka att maken ska sitta bredvid när hon kräks som en gris fast han redan släpat henne till hotellet…hm?

    Svara

  2. Man vill ju inte vara ensam när man dör … 😉

    Svara

  3. Jag gillar din text, jag tycken du målar upp scenen väldigt bra! Jag tycker dock att det hela tiden känns väntat, tryggt. På gott och ont.

    Svara

  4. I nöd och lust finns det något som heter. Helt överens med den lilla delen som var förbannad på den glade maken vid poolen. En mycket verklighetsnära berättelse som alla borde ta till sig.

    Svara

  5. Jag tycker att ordet kräkfestival är ett väldigt bra ord. Jag tror att det beror på att det är två saker som inte hör ihop, som du satt ihop. Elände är ofta bra att skoja om. Roliga saker är mycket svårare att få roliga. Clownfestival. Skrattfest. Inte alls lika roligt som, kräkfestival, bajsfest eller paragrafcirkus. Snyggt gjort.
    /Augustin

    Svara

  6. Tycker du fångar den där känslan när man befinner sig i en situationen. Äckelkänslan som gör att man bara vill upphöra att existera.
    Eftersom den ändå var rätt kort kunde den ju avslutats med en dramaqueenmonolog, där maken dyker upp och får en utskällning för att han är frisk.

    Svara

Reply to hypokondriker Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *