Skrivuppgift 28: text av Gula Blend

31:a december 2008. Fyrverkerierna gnistrar på himlavalvet och gömmer stjärnorna med sitt strålande sjus. Klockan är 23.59 när jag pussar min lillebror på pannan, önskar honom gott nytt år och tänker att i år är året som jag ska låta världen vagga mig in i ett självsäkert rus. 2009 ska bli mitt år, året då jag ska kolla på mig själv i spegeln och se den där fantasiska superkvinnan som jag faktiskt är. 2009 är året då mitt självförtroende ska nå himlavalven och lysa i kapp med raketerna. 2009 är mitt år.

31:a december 2009. Fyrverkerierna gnistrar på himlavalvet och gömmer stjärnorna med sitt strålande sjus. Klockan är 23.59 när jag pussar min lillebror på pannan, önskar honom gott nytt år och tänker på vart jag var förra året. Snöflingorna smeker mina ögonfransar när jag tänker på var jag är nu. Det började med ett litet leende. En liten tanke som sa att du är bra! Med den lilla tanken var det som att något knäppte på plats. Saker som verkat så komplicerat komplexa och omöjligt stora blev enkla. Mina tankar samlades och enades, och jag växte. Växte närmare det där himlavalvet som jag så gärna ville nå.

Det var den 21:a mars. Jag gick längst andra gatan med min lillebror. I hörnet med den lilla butiken som luktar som vanilj och hallon där de säljer sorbe i bubbelgumsrosa bägare stod han. Min framtid. Nu tror du säkert att det var mitt hjärtas utvalde, det där ögonblicket där världen stannar och alla världens själar börjar sjunga. Om du tror det, så tror du fel. Det var en skäggig flintskallig man med kläder som luktade långresa med en Marlboro light i mungipan, och med en Canon hängande runt halsen. ”Can I take a photo of you miss? I work for New York Streetstyle”.

BAM! Hade jag gått på avenyn i min nya ljusblåa kjol och mitt småprickiga linne om jag inte stått inne på provrummet på H&M och tänkt att jag är bra? Icke! Och nu är jag här. I mitt kontor på 47th street mellan 6th avenue och Broadway. Med min egen tidning. Med min egen garderob i min egna lägenhet. Jag sitter på min dröm, jag håller den som en fågelunge i mina bara händer. Mitt liv. Bara för att jag är bra.

Skriven av: Gula Blend

Tags: ,

  1. Tänk om allt var så himla enkelt 🙂 Gillar metaforen med fågelungen. Fast den där ljudeffekten BAM tycker jag förstör rytmen lite. Annars var det en fin fajt.

    Svara

  2. Trots att den här texten är så kort, så hinner den växla känslostämningar flera gånger. Först det vemodiga, sedan kliver tempot upp och just när vi fått upp lite fart kommer det: BAM. Och så är framgången där.
    Just placeringen och användningen av BAM gillade jag. Det är ovant, tycker jag, med den sortens ord i litteraturen. Det finns mycket sån’t i serietidningar, en det är på tiden att vi börjar sno bra stuff från serierna, de där jäkla serieromanerna snor ju från oss hela tiden.
    SWISH, säger jag. Det jag saknade var lite mer segersötma på slutet. Kanske någon mer detalj, för det blev lite abstrakt med garderoben och tidningen. Nu när du låtit oss få följa med karaktären i den deppiga starten, vill vi veta varenda framgångsdetalj.

    Du hade en perfekt liten karaktärisering, tidigare i texten: ”Det var en skäggig flintskallig man med kläder som luktade långresa med en Marlboro light i mungipan, och med en Canon hängande runt halsen”

    Åh, vad fint det är med ”kläder som luktade långresa”.
    En sådan formulering om hur det luktar i din nya lägenhet eller, varför inte något om fotomodellen som just byter om till något ”bekvämare” i ditt 127 kvadrameter stora badrum i marmor och granit. ”Akta så du inte snubblar i bubbelpoolen”, ropar du. ”Sist Ryan Gosling var här fick han en sån jäkla bula att jag var tvungen att lova honom omslaget på julnumret.”

    Fin fajt.

    Svara

  3. Vad kul att läsa en text om någon det går bra för utan en massa ironi eller nedslående slut. Min enda tveksamhet är kläderna som fångar fotografens intresse; ”gått på avenyn i min nya ljusblåa kjol och mitt småprickiga linne” den 21:a mars, verkar lite kallt.

    Svara

Reply to Wille Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *