Skrivuppgift 27: text av David Copperfield

Den lilla kompaktkameran kisade med objektivet, från hylla D65 precis vid ingången.

Genom glasdörrarna vid kassan, kunde den se rätt ut genom det grovmaskiga gallret. Det var mörkt där ute, nästan lika mörkt som inne i köpladan. En öde parkeringsplats med blankvåt asfalt, som lystes upp av ett blåaktigt sken från gatubelysningen. Bort mot horisonten radade dom lysande skyltarna upp sig. Biltema, Stadium, Intersport, El-giganten. Dom verkade fortsätta bort i oändlighet, men diset och dom stora snöblaskflingorna gjorde att det ytterst begränsade objektivet inte kunde urskilja vad det stod.

Dom dyra systemkamerorna på hyllan mitt emot, behövde ju bara använda sin autofocus, men den ville inte fråga. Systemkamerorna var för fisförnäma, dom diskuterade vitbalansinställningar och annat som den inte var utrustad med. Dom skulle knappast nedlåta sig att prata med den.

Egentligen hade den bara haft en önskan, att få bli julklapp. Ligga inslagen under en gran och fota barn som åkte pulka på Annandagen. Men drömmen som funnits ända sen den lämnade fabriken i Kina, hade inte uppfyllts och den visste varför. Bara 3.1 megapixel, nästan så en Iphone tog bättre bilder.

”Se inte så sur ut, det här är ju jättemysigt.” En röst avbröt kompaktkamerans funderingar.
Nedanför hylla D65 stod en låda som det stod fynd på, den kisade ned och förstod vad rösten kom ifrån.

Den hade hört talas om den rosa locktången, Bimboliss 2000 design for fashion life. Där nere i lådan låg den och dom långa platta tängerna smattrade för fullt.

Locktången var en legend inne i köpladan, det enda som återstod av Bimboliss 2000 serien, den åkte in och ut inför varje mellandagsrea. Hårfönen och den rosa uppladdningsbara nagelfilen, hade lämnat köpladan för flera jular sedan och säkert hamnat i elåtervinningen vid det här laget.
Dom andra apparaterna hade lite olika uppfattningar om locktången. Vissa ansåg den djupt filosofisk, medan andra avfärdade den som en tjatande jobbig jävel.

”Mysigt, utbrast kompaktkameran, det är ju bara mörk och knäpptyst, var är alla människor som sprang runt här igår?”

”Det är Julafton svarade locktången, dom är hemma och firar men i övermorgon blir det värre än någonsin, då är dom tillbaka passa på att njuta av lugnet.”

”Men jag ville så gärna bli julklapp”

”Ha ha, ha inga större förväntningar. Jag har åkt in och ut på lagret i flera år. Hur många gråtande apparater tror du inte jag träffat, som kommit tillbaka efter tio dagars öppet köp. Besvikna över att dom inte fått visa vad dom är bra på. Människorna besvarar inte deras känslor och har på tok för mycket prylar för att uppskatta dom.”

”Men vad hemskt, är världen där bortom parkeringsplatsen så grym ?”

”Värre, först sätts man ihop på andra sidan jordklotet av lågavlönade tjejer som knappt är vuxna. Dom jobbar upp till sexton timmar om dagen för urusel lön, sen hamnar man här och blir man köpt har folk tröttnat på en efter en vecka.”

Kameran fick plötsligt en flashback av sin födelse. Hur objektivet fastnat på tvären i gripklon och den gråtande tjejen som arbetade vid den stationen fått en örfil av chefen. ” Men är alla människor så” frågade den.

”Nej svarade locktången bittert. Det finns många barn med fattiga, arbetslösa eller sjuka föräldrar som skulle uppskatta en rosa locktång och en kompaktkamera med bara 3,1 megapixel.”
”Tänk om vi två skulle hamna på ett sånt ställe i mellandagarna, vad kul vi skulle kunna ha.”
”Jovisst kameran, men det finns ett problem.”
”Vaddå ?”

”Dom har inga pengar och kommer inte ens hit när det är mellandagsrea. Tro mig, satsa på lagret, tänk att få ligga där i lugn och ro i ett år till, bara filosofera och reflektera över tillvaron. Sen ut nästa år igen och skratta åt alla hysteriska människor. Satsa på det, du kommer inte att ångra dig.”

Kompaktkameran hade noga lyssnat på locktångens råd. Den tittade ut en sista gång på snöflingorna som föll över den våtblanka asfalten, i skenet av det blåaktiga ljuset, innan den slöt objektivskyddet för natten.

En plan hade börjat ta form inne i den, det var lagret som gällde. Skulle den mot all förmodan bli köpt i mellandagarna så skulle den radera sitt minneskort inom tio dagar.

Skriven av: David Copperfield

Tags: ,

  1. Det är en bra och oväntad miljö att befinna sig i ett köpcenter. Bra att placera kompaktkameran i kontrast med de andra kamerorna, då blir dess personlighet tydligare.
    Det blir också roligt att: ” Bara 3.1 megapixel, nästan så en Iphone tog bättre bilder.” Det är roligt för att det är bittert och eftersom vi egentligen inte vet vad en kompaktkamera kan tänkas fundera över, så blir det roligt att i kompaktkamerans huvud är iPhone en telefon, inte ens en kamera…

    ”Bimboliss 2000 design for fashion life” är ett väldigt bra namn på en produkt. Vi förstår precis vad det är för slags pryl och vilken kvalitet den har.
    Det är en fin dröm den har, att få fota pulkåkande barn på Annandagen.

    Jag tycker inte att ”jobbig jävel” kändes rätt. Självklart får man svära även i julsagor, men svordomar sticker ut (såvida inte både granjäveln, snapsjäveln och tomtejäveln svär hela jävla tiden). En ensam svordom sticker ut, och frågan är om du ville det med just den meningen.
    Sen tycker jag att det är bra att du pratar om villkoren i fabriken. En bra julsaga är moraliserande på något sätt, tycker åtminstone jag.

    Slutklämmen blev rolig. Det var bra gjort att genom att skriva att den skulle radera minneskortet, så fick du mig att se framför mig den snopna minen hos den som köpt kameran och därmed också inse att kameran skulle bli återlämnad.
    Fin fajt. God fortsättning.

    Svara

  2. Rolig om än med en seriös vinkling. Det var nästan så jag såg 3.1:an och Bimboliss ligga där på varsin hylla och munhuggas. 🙂 De var liksom lite disneyaktiga och väldigt förnumstiga.

    Svara

  3. Just sådana där stilbrott har jag väldigt svårt att låta bli, när jag skriver lite åt satirhållet, det var medvetet. Det där med Disney stämmer. Jag hade någon pratande ljusstake med ansikte i huvudet när jag skrev det. Tror den är med i Skönheten och Odjuret.

    Svara

Reply to Augustin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *