Skrivuppgift 13: text av Burmillan

”Jag orkar inte med det här längre” suckar jag efter ytterligare en inte så subtil referens till klippet som cementerade mina 15 minuter av fame. ”Jag drar nu.”

Jag hoppar upp ur stolen, upp på bordet, välter Lettermans vattenkopp. Jag ska visa dom. Nu ska jag visa dom. Jag är så trött på den här skiten. Publiken skrattar och applåderar och vrålar ”hoppa, hoppa, hoppa!”

Jag låtsas inte höra dom. Jag tar en rejäl sats, känner varenda muskel spänna sig i min kropp, laddar i en halvsekund och låter sedan allt explodera i en perfekt symfoni av rörelse och energi. Min kropp sträcker sig långt ut från bordskanten och jag lämnar allt bakom mig. Jag hoppar!

Jag flyger ut i studion, högt över publiken, alla ögon följer mig och alla skratt har tystnat. Jag känner mig lätt. Jag fortsätter upp mellan strålkastarna, svävar ut genom en port, ut ur byggnaden. Jag svävar högre och högre ner längs Broadway och snart är Manhattans skyline nedanför mig. Jag ler åt Frihetsgudinnan när jag passerar henne. Jag är fri, det är inte hon.

Under mig breder Atlanten ut sig hela vägen mot horisonten. Båtar ser ut som små prickar mot det mörka blå, runt omkring mig ser jag flygplan blinka rött och grönt. Snart är även dom långt nedanför mig. Jag lämnar atmosfären och jag lämnar planeten bakom mig.

Jag flyger förbi månen, Mars, Jupiter och Saturnus och vidare ut i universum.

Skriven av: Burmillan

Tags: ,

  1. Jaha, nu kan jag bara tänka på den här och som vanligt kommer det ta flera dagar innan jag får låten ur huvudet!

    http://youtu.be/QH2-TGUlwu4

    Svara

  2. PS! den här är rätt så catchy också! http://youtu.be/AaEmCFiNqP0

    Svara

  3. Härlig overklighetskänsla. Av någon anledning kommer jag att tänka på ”Ur en kos dagbok”.

    Svara

  4. Haha, så glad jag blir att den referensen fångades så snabbt. Erkänner glatt att sista raden i textskissen löd ”NYAN NYAN NYAN!!!” fram till sista klippsaxen.

    Svara

  5. Gullig feelgood-berättelse! Perfekt övergång från ett misslyckat skutt till att flyga iväg ut i evigheten och bara få vara lycklig. Lämna allt där nere på jorden!

    ”Jag ler åt frihetsgudinnan när jag passerar henne. Jag är fri det är inte hon!” Är så bra att jag vill ha citatet på kylskåpsdörren! Är det något jag tycker om så är det sådana kopplingar/övergångar.

    ”…låter sedan allt explodera i en perfekt symfoni av rörelse och energi.” Finfint formulerat. Som läsare dras jag verkligen med i hoppet! Tänk att bra text kan få en från soffan direkt ut i ett spänsstigt hopp!!

    Det enda som jag hakar upp mig på är ”…suckar jag efter ytterligare en inte så subtil referens till klippet som cementerade mina 15 minuter av fame”. En lite omständlig mening. Jag upplever den som lite bakvänd… det här ”ytterligare en inte så subtil”. kanske skulle du kunna bara strunta i ”inte så subtil”? Jag förstår att du vill få fram en lite syrlig biter känsla och det lyckas du bra med utan ”inte så subtil” tack vare det geniala i ”cementerade”. Du vet verkligen hur du ska använda orden!

    Svara

Reply to mjau Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *