Skrivuppgift 3: text av Morkulla

En ung kvinna skrittar sakta av en vältränad och svettig häst på en grusväg genom skogen. De båda kommer från en snabb galopp på sandbanan. Hästen har vitt slem som droppar från munnen. Det är disigt ute, fåglarna kvittrar, det är knoppar på träd och buskar och solen är på väg upp.

Kvinnan är iklädd en tunn blå tygjacka med vita detaljer, hon bär en ridhjälm med rosa tygöverdrag och det blonda håret sticker ut i en toffs. I mörkblå jeans sitter hon avslappnad med långa tyglar på den bruna hästen. Hennes stövlar är av finaste svarta kalvskinn och benen dinglar längs sidorna på hästen. Hon har släppt stigbyglarna för att sträcka ut sina ben lite extra.

Doften av björk, lera och häst fyller lungorna och den fuktiga dimman känns uppfriskade mot kinderna denna tidiga söndagsmorgon.
Plötsligt rasslar det till i en buske till höger om dem och hästen hoppar kvickt åt sidan och framåt, kvinnan på ryggen försöker hålla i sig med händerna i hästens svarta man, hon kramar åt med sina benen men trillar ändå av. Landar på fötterna och lugnar den uppjagade hästen då hon klappar den på halsen och pratar med lugn stämma. Hon drar tyglarna över hästens huvud och fortsätter gå till fots mot stallet.

***

En ung kvinna skrittar sakta av en vältränad och svettig häst på en grusväg genom skogen. De båda kommer från en snabb galopp på gräsbanan en bit bort. Hästen har vitt slem som droppar från munnen, vitt lödder under magen, på halsen och runt den lilla sadeln, lödder som skapats av svett och sommarvärme. Solen är redan uppe och det över tjugo grader varmt.

Flickan är iklädd ett svart linne, en ridhjälm med rosa tygöverdrag och hon svettas, det rinner längs sidorna på hennes panna och linnet visar en rand där svetten tidigare runnit längs ryggen. Det blonda håret sticker ut från hjälmen i en fläta och i ljusblå jeans sitter hon avslappnad med långa tyglar på den bruna hästen. Hennes skor är av tyg med snörning och benen dinglar längs sidorna på hästen. Hon har släppt stigbyglarna för att sträcka ut sina ben lite extra.

Doften av gräs, blommor, stall och svett fyller lungorna denna redan varma söndagsmorgon och värmen indikerar att dagen bara blir varmare. De söker skydd från solen i skuggan av skogen.
Plötsligt rasslar det till i en buske till höger om dem och hästen hoppar kvickt åt sidan och framåt, kvinnan på ryggen försöker hålla i sig med händerna i hästens svarta man, hon kramar åt med sina benen men trillar ändå av. Landar på fötterna och lugnar den uppjagade hästen då hon klappar den på halsen och pratar med lugn stämma. Hon drar tyglarna över hästens huvud och går mot skogen där hon låter hästen beta i gräset innan de vandrar vidare upp emot stallet.

***

En ung kvinna skrittar sakta av en vältränad och svettig hästen på en grusväg genom skogen. De båda kommer från en snabb galopp på sandbanan längre ner i området. Det regnar och det börjar bli kyligt ute. De flesta löven har trillat av träden, de som inte har gjort det börjar inta en brunaktig färg och är redo att blåsa bort med höstvinden.

Flickan är iklädd en brun jacka, handskar och en ridhjälm med rosa tygöverdrag där det blonda håret sticker ut och hänger längs med ryggen. Hennes mörkblå regnbyxor är instoppade i svarta stövlar. Hon rider med långa tyglar och hon har släppt stigbyglarna för att sträcka ut sina ben lite extra.

Doften av jord, fuktiga löv, stall och regn fyller lungorna denna tidiga söndagsmorgon.
Plötsligt rasslar det till i skogen och hästen hoppar kvickt åt sidan och framåt, kvinnan på ryggen försöker hålla sig fast på hästen men klarar inte av att hålla sig kvar, hon trillar av. Landar på fötter och lugnar hästen då hon klappar den på halsen och pratar med lugn stämma. Hon drar tyglarna över hästens huvud och fortsätter gå till fots mot stallet.

***

En ung kvinna skrittar sakta av en brun, vältränad och ångande varm häst på en grusväg genom skogen. De båda kommer från en snabb galopp på sandbanan längre ner i området. Hästens och kvinnans andetag syns som dimma i den kalla luften och hästen bär ett klargrönt filttäcke som täcker hästens bakdel. Det är snö och flera minusgrader ute.

Kvinnan är iklädd en tjock dunjacka, vantar, på den rosa tygöverdragna hjälmens sidor har hon fäst ett par öronvärmare, hon sitter på en rosa sadelvärmare med svarta täckbyxor, avslappnad med långa tyglar. Hennes stövlar är fodrade men hon ser ändå ut att frysa där hon sitter, kvinnan har släppt stigbyglarna för att sträcka ut sina ben lite extra.

Doften från hästen, hagen, och stallet sveper genom den kalla luften och fyller lungorna, ett moln kommer med varje andetar, det är mörkt och utan alla strålkastare skulle de inte kunna rida ut denna tidiga
Plötsligt rasar det lite snö från ett träd till höger om dem, hästen hoppar kvickt åt sidan och framåt, kvinnan på ryggen försöker hålla i sig med händerna i hästens svarta man och kramar åt med benen men klarar inte av att hålla sig kvar, hon trillar av. Landar på fötter och lugnar hästen genom att klappa den på halsen och prata i lugn stämma. Hon förlänger stigbyglarna på ena sidan, håller hästen stilla och hoppar upp igen, hon låter hästen pulsa ensam genom snön upp till stallet.

Skriven av: Morkulla

Tags: ,

  1. Hej
    Det är en rätt elegant lösning på uppgiften genom att variera ryttarinnans kläder, ridväg etc. En liten elegant scen i fyra variationer.
    Däremot har jag lite svårt att se framför mig hur själva ”olyckan” egentligen går till: Ramlar man av en häst är det svårt att landa på fötter och om man gör det för att hästen springer okontrollerat (skenar?) är det rätt svårt att klappa den på halsen helt enkelt för att den har hunnit en bit när man landar.
    Här är kanske inte dramatiken så stor men då skulle det kanske formulerats annorlunda. Kanske är det snarare så att kvinnan hoppar av och kramar hästen?

    U.J.

    Svara

  2. Åh! Det här tar mig tillbaka till alla de hästböcker jag läste när jag var liten – HÄRLIGT! Det tackar jag för. Nu vill jag åka direkt till ett stall och rida jag också, fast helst utan att ramla av.

    Jag säger som U.J! Det här är verkligen en liten elegant scen i fyra variationer. Speciellt gillar jag beskrivningen av den unga kvinnans kläder, denna beskrivning är den som skapar bäst bilder i mitt huvud när jag läser.

    Och det är väl det jag kan känna att jag annars saknar lite i din text, att min läskoncentration fladdrar lite under vissa delar av skogsbeskrivningarna. Det var ju meningen att vi skulle skriva vardagliga scener; men det kanske är så att prasslet i skogen t ex som kunde ha varit något spännande, sedan inte utvecklas som något riktigt spännande? Det dyker aldrig upp någon orm eller vilsen orienterare!

    Jag tror att jag börjar tänka på just det här när jag läser din text, för jag såg att Augustin hade kommenterat en annan text med tankar om vad som driver en text framåt, något som jag funderar mycket på om mina egna alster. Såg du den kommentaren?

    http://pennfajten.se/2011/06/skrivuppgift-3-text-av-rodhake/#comment-72

    Intressant!

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *