spirande

You are currently browsing articles tagged spirande.

Nu hör jag hur det knäpper, snart brister den. Men först skall den spricka. Jag kan vänta. Jag har ju trots allt väntat i månader nu. Men det skulle vara skönt att få känna solen, stråla mot min kropp. Jag vet att det låter knäppt. Jag vill finna ro. Jag inbillar mig att den kommer när isen går och allt flyter upp till ytan.

Jag är inte ens arg att jag fastnat här, eller hur det hände. Jag känner bara mig tom. Snart åker jag på vågorna.

Skriven av: Nylle

Tags: ,

Minns min barndom. Skinande, förväntansfull, till brädden fylld med vin. Stod på hyllan jämte mina generationskamrater. En efter en valdes vi ut. Vinkade adjö när det var min tur. Ingen av dem såg det.

Bars iväg i plastkasse. Vad visste jag egentligen om mina framtidsutsikter. Första dejten? Få möta andra i samma situation? Eller skulle jag berika en Bœuf Bourguignon?

Plastkassen bytte händer i ett gathörn. Anade inte oråd förrän en stund senare då jag lades ner i gräset bredvid ett par Converse. Flickan hade sparkat dem av sig. Vårens första varma dag. Fräscht, vitt, oskuldsfullt. Både skymningen och tyget på skorna.

Nu är det är sent på kvällen och livet passerar revy. Jag ser ljuset i slutet av tunneln. Och flickan hon kräks.

Skriven av: Nykterist

Tags: ,

Okey jag är ett vitt ark, ett alldeles nytt vitt ark. Alldeles särskilt vitt i detta ögonblick, inte ens ett komma.. Otäckt vitt, om jag får tyda dina anletsdrag. Skynda dig att skriva ner ett ord. Jag är ett nytt ark som får ett alldeles speciellt liv av vad du skriver. Tänk på att för att skriva är det inte nödvändigt att vara författare. Om du vill skriva gör det. Skriv bara ner dina tankar om våren, det nya som växer fram, utåt, inåt, åt alla håll. Tänk inte på hur utan på vad du skriver och att det är dina tankar. Glöm att någon ska läsa det. Just nu måste, bör, vore det bra om du skriver ner ord om och om igen. Tid finns att korrigera. Tänk på att då klär du mig, dessutom med något nytt. Vad du tänker just när pennan når mig. Selma skrev ner på en släkting till mig att ”livets ande bor ännu i döda ting”. Jag älskar den frasen. Dels för att livets ande är ett så oändligt skönt sätt att ge uttryck för att i allt finns liv. Dels för att med dina ord får jag en alldeles speciell mening.

Jag förstår att du tycker det är svårt att skriva om våren här. Ingen snö, inget tö. Sol för det mesta. Dessutom inte den snälla sol som Strindberg skrev en dikt om. Möjligen kan du nämna att dagarna blir längre, ljusare, färgrikare och varmare. Att du nämner värme är viktigt, för där kan du även fantisera om mänsklig värme och i förlängningen kärlek. Mycket vanligt i vårtider. Men jag antar att du nu tänker att med värmen kan det vara lite si och så. Idag 30 grader, igår 20 och i förrgår 12 med stark kall nordanvind. Mycket osäkert om det är sommar, vår eller vinter. Då kan jag bara rekommendera att fantisera och tänka på att våren är lynnig.

Glöm våren för tillfället. Skriv bara ner de ord du känner kommer från mig så kanske det händer något. Om du inte skriver förblir orden fängslade med risk för att du blir frustrerad. Inte bra alls. Eftersom du sitter här framför mig dag ut och dag in, antar jag att du trots dina kval vill skriva. Då ska du veta att alla mina släktingar vittnar om att det finns mycket av hårt arbete bakom en enda sida. Ingen vill ju kopiera, får man anta. De flesta vill skapa nya former och nya möjligheter för tanken. Inte lätt. Ta det inte så allvarligt. Låt bara tankar flöda om vad som händer just nu inom dig, utom dig, hos andra. Och att du gett mig liv. Alltid något.

Skriven av: Nystagmus

Tags: ,

Jag släpper taget om hänget och förbereder mig för mitt öde.

Jag singlar genom luften och silas genom solstrålarna.

Jag hittar in i din näsa och där klibbar jag mig fast.

Skriven av: Nymf

Tags: ,

Jag tror hon har en dejt på gång i kväll, det bara känns så. Först öppnade hon garderoben, nyduschad inlindad i en badhandduk, tittade runt lite och bläddrade bland galgarna vi hänger på.
Sen kom hon tillbaka, hennes röda hår var mer i ordning än vanligt, sidbena, målade läppar, en kraftig make runt ögonen, hennes händer med dom mörklila naglarna hämtade först ut den lilla svarta korta klänningen, sen den stroppiga kritstrecksrandiga kavajen.

Jag har aldrig gillat dom där två plaggen, kavajen har en fisförnäm attityd, ”jaha, då var det dags för fest nu skall jag ut och ha kul” liksom. Sen den där lilla svarta, som alltid skall vara vulgär och anspela på sex.

Egentligen gillar jag inte några kläder alls här inne i garderoben, ta den där blåa bittra fleecetröjan jag aldrig kommit överens med. Men jag vet varför, den är avundsjuk på mig, för att jag var så varm i vintras, att den fick hänga här inne nästan hela tiden. Den behövdes inte. Nu hänger den och slokar, medan den hoppas på att få komma ut någon kall vårkväll.

Sen har vi den där ryggsäcken, som alla kläder här inne ser upp till, fast den inte gör något väsen av sig alls, står bara nere på golvet och ler ödmjukt med blixtlåset. Visst är den berest och upplevt olika kulturer, men den har ju aldrig satt sig i respekt och tyvärr är dess storhetstid slut.
Det är min tur nu, att inte dom andra trasorna här inne kan inse det, det är jag som är stjärnan i garderoben. Jag menar är man en Helly Hansen Hydro Power Riggingcoat så äger man. Jag andas kvalitet, design och funktionalitet.

Jag minns i somras, när jag träffade min ägare på XXL i Bromma, för första gången. Butikssäljaren skröt över mig. Perfekta åretruntjackan, extra lång och går ner över låren så man slipper frysa, stor huva med skärm, värmefickor för händerna och det bästa av allt, det går att knäppa ur innerjackan så den fungerar som allvädersjacka även på sommaren. Hon föll pladask för mig, priset var nedsatt med en tusenlapp eftersom det var högsommar. Sen hamnade jag i en kasse längst inne i garderoben.

Jag fick komma ut när den första snön kom, hela vintern hängde jag på hedersplats i hallen med utsikt genom fönstret. När jag kom in här igen, kunde jag skryta om att jag upplevt det gnistrande vita täcket, spännande snöstormsäventyr och dråpligt slaskväder. Det roliga är att det inte är slut, fast det är vår. Jag har åkt några varv i tvättmaskin, innerjackan är urknäppt och upphängd. Känner mig lätt, fräsch och pånyttfödd, i väntan på att få uppleva vårsolen. Raggsockorna surar över tristessen på hyllan ovanför och alla t-shirts i Ikeabacken under, har vaknat ur vinterdvalan och skrynklar sig av förväntningar. Men jag är den som får vara med året om. Vänta förresten, nu är hon på gång utanför garderobsdörren, pratar visst i mobilen.

”Jaha, skall ni se Lets Dance ikväll, nej morsan, jag skall ut” … ”Nej inte med kompisar, det är en dejt jag hittat på nätet.” … ”Nej, jag skall inte sova över hos honom, det blir nattbussen hem.” … ”Ja (suck ) jag vet nattbussar är jättefarliga, tar en Taxi” … ”Jasså, men det är ju blå himmel och solen lyser ju ute ser ut bli en underbar kväll” … ”Jasså inte.” … ”Nej, jag har inte kollat vädret på datorn.” …. ”Nej, det är ingen fara, tar vinterjackan, utifall att.”

Vad var det jag sa, hej då alla trista paltor, nu blir det party party. Oj, nu öppnar hon dörren för att hämta ut mig, vad snygg hon gjort sig, spännande. Hon böjer sig fram först och tar ut dom högklackade stövlarna, underbart vårsolen genom fönstret lyser på mig.

”Nej morsan, den är inte för varm, tagit ur fodret, väger ingenting och tar ingen plats i ryggan ”

Nej, inte i ryggan !

”Nej oroa dig inte nu, jättesnällt att du ringde och berättade om vädret, lade precis ner den i ryggan. Den är vattentät och går ner över klänningen också, slipper bli blöt och frysa när jag väntar på nattbus… letar efter en Taxi menar jag.” … ”Nej, det blir bara ett glas vin till maten du vet ju att jag inte dricker så mycket. Men tack för att du ringde och tipsade, hade ingen aning, hälsa farsan.” …. (Klick). ”Morsor, är ju för fan vuxen, sover hos vem jag vill och åker hur mycket nattbuss jag vill så det så.”

Jaha, ”utifall att,” är det så det låter nu, annat var det i vintras, då passade det minsann. Känner riktigt hur ryggan hånflinar med blixtlåset Det är ju beckmörkt här inne, ingen vårsol alls. I bästa fall får jag uppleva en mörk regnig busshållplats, med fyllskallar i natt. Annars blir jag väl liggande här, hoptryckt under en fuktstinkande badhandduk tills sommarens första åskväder, ingen respekt alls.
Kunde lika bra hängt kvar i garderoben, vad är det för mening att försöka imponera på en sminkväska, en nyckelknippa och en halvflaska Gato Negro ?

Skriven av: Nylon

Tags: ,

Tjuck skrasch swish
Tjuck skrasch swish
Tjuck skrasch swish
Donk
Donk donk donk
– Nej det går inte. Vi får ta spettet.
Womp gneek
Schlach
Womp skrsch
Skruz skruz skruz
– Pust, vilken bjässe! Vad ska vi göra med den?
– Vi dumpar den i träsket.
– OK
– Åhej
Gnui gnui gnui
Splash
– Bra, snart har vi fyllt ut den här dypölen.

Skriven av: Nydanande

Tags: ,

Vi har en skrivuppgift (och en vecka kvar) innan vi tar tag i Strindberg och Pennfajten LIVE! Och vi känner oss just nu väldigt inspirerade av det fina vårvädret vi har haft under Valborgshelgen (vi ignorerar den kommande veckans lite svalare prognos).

Denna vecka ska du skriva en berättelse ur ett annat perspektiv än ditt eget. Inte ur en annan persons perspektiv, utan ur något som hör våren till, någon slags vårnyhet, någonting som föds på nytt, något som upplever våren för allra första gången.

Förslag:

  • Se över din garderob. Finns det något nytt där?
  • Något som gror, frodas och växer i din närhet?
  • Har din granne skaffat en liten hundvalp? Kattunge? Igelkott?
  • Har affärerna några vårnyheter? Regeringen? Stadsbilden?
  • Vad leker barnen med på gården? Nya saker du själv unnat dig?

Helt enkelt – detta är en skrivuppgift där du ska skildra något ur perspektivet för en sak/växt/fenomen som har gömts i snö, men nu kommer upp i tö.

Och detta är den enda regeln för veckans text!

 

Uppgiften sträcker sig från onsdag 2 maj till onsdag 9 maj

När du mailar in uppgiften till pennfajten ( @ ) gmail com märker du kuvertet med Spirande

Veckans pseudonym kommer att bli ord som innehåller ”ny”
Veckans tag på texterna blir spirande

Tags: ,