Skrivuppgift 52: text av Kristina

Jag hann i kapp honom i närheten av Sälen, där han sakta plogade sig fram genom snön med sin enda stav.
– Är du gubben som alla pratar om, ropade jag när jag närmade mig bakifrån. Mannen vände sig om och såg surt på mig.
– Gubbe? sa han. Jag är bara 24.
– Men du åker skidor som en döing, svarade jag.

Då började en blodåder i pannan på honom att pulsera. Men han vände sig bara om och fortsatte framåt.
– Jag har hört vad folk säger, men kan inte förstå varför du ska å kriga för, sa jag och fortsatte att åka bakom honom.
– Har du inte hört om Kristian Tyrann? frågade mannen. Danskarna har tagit Stockholm och huggit huvudet av de frälste.
– Äsch, Stockholm. En sån skitstad, full av parfymerade kärringar och tyska modefascister. Dummaste jag hört att ge sig dit, sa jag.

Mannen suckade bara och fortsatte sakta framåt. Jag följde efter en god bit genom skogen. Det vackra vädret inbjöd till sång så jag stämde upp i en gammal dalavisa jag en gång lärt mig av min kusin. Det var en osedlig låt om en gris och en blind piga. Plötsligt stannade mannen och såg argt åt mitt håll.
– Kan du inte lämna mig i fred? ropade han.
– Du vill kriga mot dansken med ändå vara i fred? sa jag misstroget.

Då blev det fart på honom. Han klev av skidorna och pulsade några snabba steg mot mig, men just som han fått tag på min krage och ådern i hans panna bultade som våldsammast blev vi avbrutna. Långt inifrån skogen hördes röster och två män närmade sig. Jag kände igen dem som skidlöpare från Mora.

– Herr Eriksson, sa den ene. Vi har tänkt på vad du sa och vill att du följer med oss tillbaka till Mora. Vi är beredda att ställa upp mot dansken.
– Vad ska ni till Mora och göra? utbrast jag. Bara en massa löst folk i den hålan, inavlade sedan vikingatiden. Luktar illa gör de också.

Jag nickade åt mina egna ord samtidigt som de tre männen ilsket började kasta snöbollar mot mig. Skrockandes försvann jag inåt skogen.

Skriven av: Kristina

Tags: ,

  1. Hahaha! Man vill lappa till ”dig” i den här historien! Och med tanke på vad man vet om Gurra så är det bra fajtat, han verkar inte ha varit den lättaste att handskas med själv.

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *