juli 2012

You are currently browsing the monthly archive for juli 2012.

Du ligger och sover din djupaste skönhetssömn. Plötsligt rycks du ur dina sweet dreams av ett hemskt ljud. Yrvaket ser du dig omkring.

  • Vad är det för ljud du har hört?
  • Vad är det som händer nu?

Du förstår veckans övning, va? Fria händer att skriva vilken slags text du vill; en vardagsbetraktelse, skräck, humor, limerick, naturessä … längd och ur vilken vinkel är helt upp till dig.

Lycka till!

Uppgiften sträcker sig från torsdag 26 juli till onsdag 1 augusti

När du mailar in uppgiften till pennfajten ( @ ) gmail com märker du kuvertet med BANG!

Veckans pseudonym kommer att bli ett fint ord ur din text
Veckans tag på texterna blir bang

Tags: ,

Klockan var två på eftermiddagen och hon tände lampan i hörnet. Hon tände lampan vid sängen. Hon tände lampan i fönstret. Hon stod kvar en stund vid fönstret och värmde händerna mot elementet, lät det bränna mot låren. Sedan såg hon sig snabbt omkring, som om hon skulle göra något hon inte ville ertappas med, och vände sig om och värmde rumpan en stund också.

Skriven av: Elljusstaken

Tags: ,

”Jo, jag har hört att hela pepparkorn ska hjälpa”, sa pappan vid dagishämtningen.
”Vilka pepparkorn som helst?” frågade den andra pappan och stängde dörren till torkskåpet för strumpa nummer två hade hittats.
”Hur menar du nu?”
”Det finns ju många olika pepparkorn? Svartpeppar, vitpeppar, grönpeppar … finns det inte rosa peppar också?”
”Åh, fan!” sa den första pappan och kämpade med dragkedjan till bävernylonsoverallen.
”Vi frågar Maj-Lis!”
”Hördu, Maj-Lis! Vad sa du att ni åt för att slippa kräkssjukan?”
”Vitpepparkorn var det.”
”Och ni sväljer dom hela?”
”Jo, Carina brukar svälja en hel näve på morgonen. Jag brukar ta två i timmen ungefär. Har inte varit sjuk på flera år i kräkisen. Peppar, peppar!”
”Peppar, peppar!”

Skriven av: Glöggen

Tags: ,

”Bussarna går inte längre, dom har ställt in allihop.”
”Taxi?”
”Verkar vara hur lång kö som helst, och jag tror i vilket fall inte dom kör särskilt länge till heller.”

Peter tittade ut genom fönstret och sen ner på sina svarta lågskor. Det hade varit en visserligen kall, men klar novembermorgon med blå himmel och sol.

Det var sex kilometer promenad kortaste vägen hem.

Skriven av: Pudersnön

Tags: ,

Vi ser på skidorna och tar några stavtag. Ett stilla snöfall. Hon är vacker när hon är rädd. Läppar som skälver. Vi kan höra hundskallen närma sig. Hjärtslag, stavtag.

Skriven av: Staven

Tags: ,

Lätt och snabb uppgift denna vecka. Eller – det är kanske relativt. Skriv en text som handlar om vintern. Det kan vara en miljöbeskrivning, ett dialogskifte, en dikt, vad som helst … men den ska få dina läsare att verkligen känna kylan, mörkret och hur långt det är till juli.

Lycka till!

Uppgiften sträcker sig från onsdag 18 juli till (pga dåligt internet) torsdag 26 juli

När du mailar in uppgiften till pennfajten ( @ ) gmail com märker du kuvertet med Juliga juli

Veckans pseudonym kommer att bli olika vintriga saker
Veckans tag på texterna blir vinter

Tags: ,

Dear diary,

I watched tv tonight. It was the Ed Sullivan show. Everybody screamed like crazy. I did not. I was quiet. I will never buy any of their records, mark my words. They won’t last very long anyway.

Skriven av: Margareta

Tags: ,

Jag sitter på första raden, nära scenen, vid ett bord med personer som känner sig, och är, väldigt maktfulla och viktiga inom branschen. Inget konstigt med det, för jag är jävligt viktig jag också. Makt har jag. Och pengar i drivor. Jag rättar till min svindyra, röda Valentino-klänning och suckar åt hur jävla knäpp Lady Gaga ser ut i sin klänningsliknande kreation som tar upp ett halvt bord.

En attention whore är vad hon är; jag sprang in i henne förra veckan när hon skulle på något möte på kontoret, och då hade hon vanliga jeans och en tröja på sig. Men när det finns en publik, ja då jävlar ska hon sno åt sig all uppmärksamhet, minsann!

Jag kollar uttråkat min iPhone efter något spännande mail eller meddelande när jag snabbt tröttnar på prisutdelningen på scen. ”The grammys är så jävla överskattat, ge mig en drink!” twittrar jag i brist på vettigare saker att göra. Jag lyssnar med ett halvt öra när någon b-kändis rabblar namnen på de nominerade för Best video. Tönten Taylor Swift går upp på scen och ler och ser sådär sockersöt ut så att jag bara vill spy. Jag vänder mig till min bordsgranne.

”De skulle veta att hon backstage är världens elakaste diva mot alla sina anställda.. Men publiken som röstar är väl dum nog att gå på hela ´jag är en söt, snäll och oskyldig countrytjej´-skådespeleriet.”
”Jag har också hört att hon är en riktig fake. Men, skit samma, liksom.” Säger Kanye.

”Ska vi inte göra nåt kul?! Det händer fan ingenting här, The Grammys har varit tråkiga sedan Madonna och Britney hånglade typ 2004. Eller var inte det VMA’s, förresten? I vilket fall borde vi fixa lite action här.”

Kanye tittade på mig skeptiskt.
”Vad hade du tänkt dig?”

”Spring upp på scen! Säg nåt dumt! Gör nåt, jag är så jävla uttråkad! Du kan väl.. alltså, spring upp och säg nåt. Ta uppmärksamheten från den korkade countrybruden! Du vill väl vara känd som the original douche, eller? Du måste ju göra något riktigt jävla douchigt någon gång för att verkligen säkra din titel. Och vad skriker ”jag är en skitstövel!” mer än att springa upp på scen än att ta ett pris från en oskyldig, söt liten countrytjej?” Jag ler elakt mot scenen. ”Kom igen, jag vet att du är frestad..”

”Men jag har ju inte släppt någon video i år ens, jag kan ju inte ta priset och säga att jag förtjänar det?” Säger Kanye fundersamt och jag rycker på axlarna.
”Säg att nån annan förtjänade priset mer än henne då! Kom igen.. Alla kommer att prata om dig. Du kommer bli The Grammys största snackis!” Jag hetsade honom.

Det tog inte mycket övertalning, och jag kunde luta mig tillbaka och njuta av underhållningen, som nu hade blivit mycket mer intressant när Kanye West ställt till med en liten skandal och myntat ett nytt begrepp (”Imma let you finish, but..”. Och jag kunde sitta bekvämt och beskåda allting, och veta att jag än en gång låg bakom nöjesvärldens stora nyhet. Att starta ett offentligt bråk mellan två kändisar för min egen underhållning? Just another day in the fabulous life of …

Skriven av: Sara

Tags: ,

Jag hann i kapp honom i närheten av Sälen, där han sakta plogade sig fram genom snön med sin enda stav.
– Är du gubben som alla pratar om, ropade jag när jag närmade mig bakifrån. Mannen vände sig om och såg surt på mig.
– Gubbe? sa han. Jag är bara 24.
– Men du åker skidor som en döing, svarade jag.

Då började en blodåder i pannan på honom att pulsera. Men han vände sig bara om och fortsatte framåt.
– Jag har hört vad folk säger, men kan inte förstå varför du ska å kriga för, sa jag och fortsatte att åka bakom honom.
– Har du inte hört om Kristian Tyrann? frågade mannen. Danskarna har tagit Stockholm och huggit huvudet av de frälste.
– Äsch, Stockholm. En sån skitstad, full av parfymerade kärringar och tyska modefascister. Dummaste jag hört att ge sig dit, sa jag.

Mannen suckade bara och fortsatte sakta framåt. Jag följde efter en god bit genom skogen. Det vackra vädret inbjöd till sång så jag stämde upp i en gammal dalavisa jag en gång lärt mig av min kusin. Det var en osedlig låt om en gris och en blind piga. Plötsligt stannade mannen och såg argt åt mitt håll.
– Kan du inte lämna mig i fred? ropade han.
– Du vill kriga mot dansken med ändå vara i fred? sa jag misstroget.

Då blev det fart på honom. Han klev av skidorna och pulsade några snabba steg mot mig, men just som han fått tag på min krage och ådern i hans panna bultade som våldsammast blev vi avbrutna. Långt inifrån skogen hördes röster och två män närmade sig. Jag kände igen dem som skidlöpare från Mora.

– Herr Eriksson, sa den ene. Vi har tänkt på vad du sa och vill att du följer med oss tillbaka till Mora. Vi är beredda att ställa upp mot dansken.
– Vad ska ni till Mora och göra? utbrast jag. Bara en massa löst folk i den hålan, inavlade sedan vikingatiden. Luktar illa gör de också.

Jag nickade åt mina egna ord samtidigt som de tre männen ilsket började kasta snöbollar mot mig. Skrockandes försvann jag inåt skogen.

Skriven av: Kristina

Tags: ,

Dags för en övning där du ska fantisera dig in i en situation och placera dig själv i dess kontext! Denna situation ska vara någon slags känd situation som du sedan (gärna med lätt hand och kort miljöbeskrivning) skriver in i din text.

Inspirationsexempel:

Historiskt scenario … dimman i Lützen, Stortorget i Gamla Stan under Stockholms blodbad, månlandningen …

eller

Popkulturellt sammanhang, exempelvis Woodstockfestivalen, när Ingrid Bergman tar emot sin Oscarstatyett 1975 (youtuba det, hon är cool), Michael Jacksons hår börjar brinna och han gör moonwalk för första gången … ja, du fattar.

Gör sedan som följer:

  • Kom på vilken situation du ska placera dig själv i.
  • Sedan tänker du ut vilken roll du har i detta sammanhang; vilken karaktär är du i texten?
  • Din karaktär har en agenda i denna situation och det är att vara riktigt jäkla motvalls till vad det än är som händer och sker.
  • Skriv din text i jag-form och försök få läsaren av texten att vilja ge dig en riktigt hård snyting för att du (din karaktär) är så jobbig.

Som vanligt kan du freestyla om du vill! Lycka till!

 

Uppgiften sträcker sig från onsdag 11 juli till onsdag 18 juli

När du mailar in uppgiften till pennfajten ( @ ) gmail com märker du kuvertet med Motvalls

Veckans pseudonym kommer att bli namnsdagsbarn under fruntimmersveckan
Veckans tag på texterna blir motvalls

Tags: , ,

För oss ensamma är de en gåva. Deras surrande viskningar i natten när ingen annan finns att prata med. Deras smekande små steg mot vår bara hud.

Och så sticket.

Ett ömsint utbyte av kroppsvätskor. Vårt blod mot deras belönande gåva.

När de har lämnat oss ligger vi ensamma kvar. Men den lilla kärlekskullen som de lämnar efter sig tvingar oss till nya smekningar.

Plötsligt har vi fler erogena zoner att tillfredsställa.

Med nageln kliar jag på minnesmärket i en allt högre takt. Den andra handen håller jag för munnen.

När dragningskraften har lagt sig ligger jag ensam kvar i sängen och andas tungt. Jag reser mig och öppnar fönstret. Där ute, bland tallar och blåbärsbuskar, finns de. Osynliga till dess att de bestämmer sig för att göra visit hos några få lyckliga.

Jag kan inte annat än att lägga mig ner igen och hoppas.

Timmarna går. Ibland tror jag att de är här, fast när jag går upp och ser efter visar det sig vara motorbåtar långt ute på fjärden. Precis innan ögonlocken sluter sig väcks dock alla mina sinnen på en tusendels sekund, som när man hoppar i vattnet  efter att ha badat bastu en oktobernatt.

Jag är inte ensam.

Skriven av: Nematocera

Tags: ,

Fästingar, vilka överlevare. Kan man annat än älska dem? Jag tror inte det finns något djur som har fästingen som ursprung. På den grenen av livets träd fanns det inte mer för evolutionen att göra. De är ultimata. Det finns inget sätt att stoppa dem. De drunknar inte, klarar sig fint genom värmeböljor och hur hård vintern än varit så kommer de igen till sommaren. Någon driftig genforskare borde korsa fästingar med vete eller någon annan vek gröda som har höga krav på temperatur och nederbörd för att klara sig. Steget därefter är ju uppenbart; människan skulle kunna ta sig till helt nya nivåer. Klimathotet skulle väl närmast framstå som ett skämt för en mänsklighet som fått en injektion  av fästinggener. Vid det laget kommer fästingarna åtnutja den respekt och kärlek de förtjänar istället för att som nu vara hatade och fruktade.

Skriven av: Tvestjärten

Tags: ,

”Det blir lite besvärligt att spela in eftersom du inte har köksö. Men om du tittar snett in i kameran Kajsa, då kör du igång Helge. ”
”I dag befinner vi hos hemma hos Kajsa, hon står i köket och jobbar för full ser jag

Igår fick Louise 23 poäng, i Måndags fick Magnus 24, hur tänker hon knäcka det, är det hon som skall vinna, vad kommer gästerna att tycka ?

Då går vi på dagens meny.

Förrätt: Geting på en bädd av sallad med parmesan.
Smaskens låter ju som en rätt med sting i he, he. Skall hon vinna med den månne. Nu tar hon ut skålen med getingar kylen, som har stått och dragit i olivolja över natten. Nej Kajsa, dom har inte stuckit iväg he he. Nu tar hon bort det gularandiga och så petar hon försiktigt bort gadden, men akta dom inte sticker dig. Först salladsblad, så ned med bakkropparna i salladsskålarna sen parmesan över, men Kajsa du har ju getingar kvar, vad skall du göra med dom.

Aha, du garnerar kanten på skålarna, kanske någon av gästerna är AIKare, då blir det extra poäng Kajsa, smart.

Man kanske får smaka en tugga, mmm smaskens må jag säga. Aj nu stack jag mig i munnen, jag som är allergisk, oj vad det svullnar, nu kan jag inte andas, då kan jag inte svamla längre, vad skall gästerna tycka då? Nu är luften slut nu dör jag.”

DUNS

”Du Kajsa du kan sluta med salladen Helge Skoog ligger död på golvet.”
”Jaha, då har jag ingen chans att vinna då eller ?”
”Nej Kajsa, måste ta det här med producenten vi ställer in den här veckan, men fan vilken svada, han snackade tills luften var slut”
”Tråkigt, jag som ville vara med i TV och laga mat, jag har ju berättat det här för alla jag känner vad besvikna dom kommer att bli.”
”Vi packar ihop kamerorna, jag ringer polisen så får dom skicka någon att hämta upp Helge, hej då.”
”Hej då, kul att träffas i alla fall.”

Sallad på getingar, hur korkade är dom på TV4 egentligen ? Det där gick ju perfekt, tror inte det blir något åtal för vållande till annans död, Åklagaren lägger nog ned det här. Jag lyckades ta kål på kanalens tjatigaste programledare och tänk ett matlagningsprogram mindre i TV. Jag bara älskar getingar. Nu skall jag ställa upp i Årets mästerkock och laga fästingar i choklad så Per Moberg får borelia.

Är så jävla trött på all matlagning i TV.

Skriven av: Pissmyran

Tags: ,

Kort och koncis skrivuppgift för kommande veckan – skriv en kärleksförklaring till en av följande sommarförteelser.

  • Fästingar
  • Myggor
  • Getingar

Din text får inte innehålla ett ont ord om dessa härliga varelser. Det ska vara en ren kärleksförklaring! Och din text får vara hur kort, lång som helst och i vilken form som helst.

Med mer emfas än vanligt säger vi: LYCKA TILL!

Uppgiften sträcker sig från onsdag 4 juli till onsdag 11 juli

När du mailar in uppgiften till pennfajten ( @ ) gmail com märker du kuvertet med Bugs

Veckans pseudonym kommer att bli olika småkryp
Veckans tag på texterna blir bugs

Tags: ,

Ja jag vet, man skall inte bjuda hem någon, första gången man dejtar på nätet. Men jag fick ett visst förtroende för Mr Magic 33 plus. Sen ville jag testa en sak, dejtar man någon ute så blir det romantik på en liten mysig kvarterskrog.  Men sen ramlar han ner i soffan efter fjärde dejten med  mjukisbyxor framför TVn. Nu körde jag diskbänksrealism från början, för att se vad som händer. Jag hade slagit upp sporten i Aftonbladets TV- bilaga och hade bara ett par torra bullar hemma.

Hörde ett taktfast ljud från en motorcykel, en svart HD med mycket krom gled upp utanför köksfönstret.
I samma stund som jag öppnade dörren drog han av sig hjälmen och det smala ansiktet med det axellånga håret och skägget stämde från bilden på Spraydate.

”Mr Magic” presenterade han sig och log.
På något sätt kände jag mig både trygg och intresserad, jag bad honom stiga in och vi slog oss ned i köket.
”Vad heter Mr Magic på riktigt” frågade jag nyfiket.
”Jesus” svarade han.
”Kommer du från Sydamerika” undrade jag, ”där är väl det namnet rätt vanligt ?” Men han bara log och  skakade på huvudet. Nu blev jag ännu mer nyfiken och fortsatte, ”plusset, vad står det för, normalt brukar man skriva 30 plus.”
”Jag var 33 när jag dog och plusset står för dom cirka 2000 år som följde.”
”Va, driver du med mig”
”Titta här ” svarade han och skrattade. Han drog av sig ena skinnhandsken och jag såg solen som kom in genom köksfönstret, stråla genom hålet i handen. Jag ryggade tillbaka, men då tog han av sig andra handsken och visade hålet där. Okej, när jag såg första handen så trodde jag att jag fått in ett vrålpsyko i köket, men ingen är väl så galen att han gör hål i bägge händerna. Han var på väg att dra av sig sina stövlar, men jag avböjde att titta på hans fötter.

”Okej, jag tror dig” log jag, ”du är Jesus från Nasareth, vad gör vi nu ? Jag vill göra något vardagligt med dig för att se om vi passar ihop.”
”Vi kan väl  sticka till IKEA, sen kan vi ju hänga lite, det var länge sen sist.”
IKEA verkade helt okej. Vad han menade med att hänga begrep jag inte, men eftersom en HD är det näst finaste en tjej kan ha mellan benen, så hoppade jag upp på den.
”Har du en hjälm åt mig också” frågade jag, ”det är farligt att åka utan.”
”Men du åker ju med mig nu” svarade han, ”ramlar du av och spräcker skallen, äsch du vet, magic det fixar jag.”

En stund senare stannade han motorcykeln utanför IKEA, vi började med att ta en köttbullsmeny ihop. Nu haglade mina frågor över honom.
”Går du i kyrkan ofta” frågade jag
”Nej” svarade han, ”tycker mitt budskap har förvandskats rätt mycket. Däremot tar jag HDn till Uppsala ibland och spinner sönder gräsmattan utanför Livets Ord, det är rätt kul.”
”Träffar du lärljungarna  nuförtiden ?”
”Inte så ofta vi brukar käka ihop på påsken som vanligt, men dom kör japsmaskiner och vi HDåkare håller oss mest på vår kant. Judas har jag inte träffat på evigheter, det sista jag hörde var att han stuckit till USA, för att kandidera i Presidentvalet för den kristna högern.”

Sen fortsatte vi från restaurangen till tag självlagret, hylla 27 fack 18.
”Träkorset Nasareth pekade han och sken upp med hela ansiktet, du får bestämma, ek svartbets eller vitlack.”
Jag tyckte vitlack verkade mest praktiskt eftersom det var lätt att torka av blodet. Sen undrade jag om vi inte skulle köpa den uppblåsbara kullen Golgata också, som låg i fack 20 men det fick räcka.
Efter att vi betalat så undrade jag hur vi skulle få hem den över två meter långa pappkartongen på motorcykeln.
”Magic” blev naturligtvis svaret och den försvann ned i fickan på hans mcjacka. ”Nu sticker vi hem till dig och hänger.”

Hemma slog vi oss ned framför köksbordet igen,  när jag skulle sätta på tevatten, så strömmade det rött vin ur kranen, kul partytrick.
”Magic” skrattade jag åt honom, men hans självsäkra leende var som bortblåst.
”Vilken ångest jag fick nu” klagade han, ”det var så länge sen jag hängde och det gjorde skitont, fixar nog inte det här.”
”Klart du skall hänga när vi köpt ett sånt fint kors åt dig” svarade jag, ”ta ett glas vin så löser vi det.”

Efter att vi stärkt oss med några glas rött och blivit lite småluriga, så öppnade jag kartongen. Han var fortfarande tveksam men jag satte ihop det, sen trädde jag försiktigt skruvarna genom hans förborrade hål och drog fast honom med sexkantsnyckeln. Efter att jag smörjt hans händer med ketchup och rivit sönder ett lakan, som jag satte på honom som kalsonger, började hans självsäkerhet  komma tillbaka.

”Du fixade det här” utbrast han glatt, ”känns jättebra och lakanet var en kul ide, känns lite hardcore.”
”Tror du är lite bondage av dig,” fnissade jag.
”Brukar min psykolog också säga, Vi du hänga på ?”
Jag nickade nyfiket, mina kläder gled av och en sekund senare svävade jag naken över golvet. Hans lakan ramlade ned och våra läppar möttes.
Säger bara en sak, ”magic.”

Skriven av: Asatron

Tags: ,

– Vad det är skönt att vara allsmäktig!
Gud sträckte på sig och la huvudet tillrätta mot en trädstam. Max tittade upp.
– Vadå ”allsmäktig” det måste väl finnas gränser?
– Nähä, jag kan göra vad jag vill.
– Men en del saker är ju bara som de är.
– För att jag betsämt det ja, sa Gud med en gäspning.
– Du är hopplös, muttrade Max.
– Du tvivlar!
Gud hoppade upp, tröttheten var som bortblåst.
– Här gör jag mig besväret att ta fysisk form och nedlåter mig till att prata med dig och du tvivlar.
Jag ska visa dig. Idag ska jag ändra på pi.
– Omöjligt!
– Vadå ”omöjligt”? Jag är allsmäktig. Jag gör en bubbla åt dig där du kan sitta med det gamla trista
tre komma nånting-vad-det-nu-var och resten av universum ska få ett nytt värde. Låt oss säga, fem.
– Alltså jag tror inte…
– Nej just det men snart så!

Gud var borta. Max såg sig omkring. Han mräkte inget särskilt. Han gick några steg framåt och slognäsan i en osynlig vägg. Han trevade runt och märkte att han var instängd i en bubbla.
– OK, han kunde göra en bubbla och…
Max ritade nervöst en cirkel. Jo, det gick bra. Han mätte omkretsen och diametern. Dividerade. Drygt tre. Max drog en suck av lättnad. Så tittade han ut ur bubblan. Det var något fel. Trädet Gud lutat sig emot drogs liksom ut samtidigt som det vrängdes ut och in. Alla former verkade lösas upp. Till och med solen verkade på något sätt gå sönder. Sedan märkte han ljudet; ett utdraget gnisslande som naglar mot en svart tavla. Hela tiden starkare. Så helt plötsligt svart och tyst.

– Ja hej igen.
Gud var tillbaka. Han lät bubblan lysa upp. Han såg lite skamsen ut.
– Vad hände?
Max var förvånad att han fortfarande kunde prata.
– Ja nu är pi lika med fem därute, men eh…
– Vadå?
– Jag får inte ihop det riktigt.
– Vad menar du?
– Ja, det kan liksom inte finnas något.
– Jag sa ju att det var omöjligt.
– Ja ja, men nu måste vi ställa tillbaka pi och jag kommer inte ihåg rikigt vad det ska vara.
– 3 komma 14!
Max svar kom från ryggraden. Gud försvann men var snart tillbaka.
– Det duger inte vi behöver fler decimaler.
Max tänkte efter.
– Vi behöver ett randigt golv och en trästicka.

Marken i bubblan blev ett parkettgolv och en stor tändsticksask uppenbarade sig i Max hand. Max började kasta och räkna. Gud skapade en tavla och Max skrev upp decimaler. Utanför började världen att komma tillbaka.

– Nu börjar det likna något, Gud lät lättad. Inte visste jag att det var så kinkigt.
– Decimalerna ska aldrig ta slut så jag måste stå här och räkna i all evighet.
Max var trött.
– Äsch, jag gör en robot som fixar det där, sa Gud bekymmerslöst.

Skriven av: Wicca

Tags: ,

Jag står vid mynningen till tunneln. Känner vinddraget av tåget innan
jag hör det. Strax kommer det att rusa in på perrongen.

”Du gör det inte, bara så att du vet. Du gör det INTE, så mycket säger
jag dig bara. Det är inte ens ditt val att göra. Tänk inte tanken.”

Kan hen verkligen bestämma en sådan sak? Om jag får eller inte får?

”Jag ger och jag tar, det är min rätt och inte din. Vill bara vara
extremt tydlig med detta faktum, innan du gör något dumt.”

Jag börjar ta ett steg bakåt, men rörelsen fryser till halvvägs, och
som om någon stoppat ett videoband och sedan trycker på play igen,
lyfts foten tillbaka i ursprungsposition. Beslutet återvänder.
Kraften. Viljan. Nu skymtar ljusen från strålkastarna ur mörkret i
tunneln. Det är på väg. Befriaren.

”Nämen, vad gör du?! Har jag inte varit tydlig nog? Du gör det INTE
har jag sagt! Jag ger liv och jag tar liv, det är min gudomliga rätt
och du är bara en dödlig.”

Rätt eller fel, jag måste pröva. Jag tror att jag kan ta mig rätten
att lämna tillbaka livets gåva och välja döden. Jag tror faktiskt det,
vad hen än säger.

”Jävla skitstövel, svara då! Varför svarar du inte?! Jaha, ska det
vara på det viset. Men dö då. Tror du inte att jag har något bättre
för mig än att stå och passa på tunnelbanehoppare stup i kvarten. Jag
reser hem istället. Ni kan ta er patetiska skitvärld och stoppa upp
den någon stans. Ni kan kasta bort liv efter liv, trots att det enligt
gudomlig lag bara är jag som får göra det, jag bryr mig inte längre.
Gör vad fan ni vill, jag säger upp mig.”

Kanske är det så enkelt? Hen har sagt upp sig och makten ligger hos
mig. Okej, nu gör jag det. Här kommer tåget…

Skriven av: Hinduismen

Tags: ,