Skrivuppgift 39: text av Ugnspannkaka

Jag är 8 år gammal. Jag är 8 år gammal och orolig. Jag är 8 år gammal och orolig och jag håller ett ägg i min hand.

Jag ska knäcka ägget. Jag ska knäcka ägget inför hela klassen. Jag ska knäcka ägget inför hela klassen och det får inte komma skal ner i bunken.

Vi ska baka en sockerkaka på mattelektionen. Vi ska baka en sockerkaka på mattelektionen för att lära oss alla måtten. Vi ska baka en sockerkaka på mattelektionen för att lära oss alla måtten och min uppgift är att knäcka ägget.

Min hand är svettig. Min hand är svettig och jag försöker få grepp om ägget. Min hand är svettig och jag försöker få grepp om ägget innan det trillar ner i bunken och krossas.

De andras ansikten är uppmärksamma. De andras ansikten är uppmärksamma och de kommer att se när det kommer skal i bunken. De andras ansikten är uppmärksamma och de kommer se när det kommer skal i bunken och varför fick jag inte istället måtta strösockret.

Jag knäcker ägget. Jag knäcker ägget och sedan är jag inte snabb nog. Jag knäcker ägget och sedan är jag inte snabb nog och får lite äggvita på bänken och på handen och sedan får jag nästan hela ägget ner i bunken.

– Då är det ett ägg till som ska knäckas, tar du det Daniel?

Daniel studsar. Daniel studsar fram till bänken och plockar upp ett ägg. Daniel studsar fram till bänken och plockar upp ett ägg som han snabbt knäcker ner i bunken så att det kommer skal i bunken och ingen skrattar och jag är fortfarande orolig.

Skriven av: Ugnspannkaka

Tags: ,

  1. Ett kul och kreativt grepp att skriva på. Man ser honom framför sig, den nervöse andraklassaren som inte vill göra bort sig, utan memorerar hela händelseförloppet. Den är söta tjejen snett bakom, som han brukar titta på i smyg, tänk om han gör fel och hon börjar skratta åt honom.
    Skall man invända något så skulle det väl vara att själva sättet att skriva kan bli tjatigt,. Men jag tycker i alla fall att du slutade storyn innan jag upplevde det.
    En kul fajt och jag har faktiskt inte läst något som varit skrivet så här tidigare.

    Svara

  2. Man upplever verkligen nervositeten och på något sätt kommer jag ihåg vissa situationer där man dunkade in hur det hela skulle gå till. En kul och intressant fajt om hur man kan uttrycka vad gestalten verkligen känner.

    Svara

  3. En spännande stilövning som jag tycker att du genomför fint. Som Omelett skriver är det ett grepp som riskerar att kantra, men jag tycker att du klarar det.

    Som övnings skulle du kanske kunna fundera på hur samma berättelse skulle kunna skrivas om man inte använde stilgreppet genomgående?

    Inspirerande och fint fajtat!

    Svara

  4. Du får verkligen fram den maniska känslan av att inte vilja göra bort sig offentligt (i detta fall i skolmiljö). Och hur verklig den känslan är trots att den ibland inte är alls rimlig.

    Jag tror dock att texten som helhet hade vunnit på att inte köra den stil du valde fullt ut. Den är verkligen effektiv men hade kanske varit mer effektiv om läsare fått små pauser från den?
    Men du är helt klart något på spåren här!

    Svara

  5. Det här tycker jag är väldigt, väldigt bra. Ett elegant stilgrepp, texten blir både poesi och prosa samtidigt med denna fina form av upprepning. a/a+b/a+b+c.

    Skribenten tar alltid en risk, tycker jag, när man använder ett så starkt formgrepp. Här tycker jag inte att det står ivägen, tvärtom känner jag både med 8-åringen och så retar jag mig på Daniel.

    Det är intressant, tycker jag, med texter som tvingar en att både tänka och känna samtidigt. Jag är ju inte omedveten om rytmen, men jag förlorar ändå inte känslan. Svårt att åstadkomma. Om en text pockar på uppmärksamhet för sin tekniska uppfinningsrikedom brukar min hjärna rusa iväg och texten har förlorat sitt hjärta.

    Här fungerade det. Jag tror att det beror på att den var kort och överblickbar. Jag tror också att det berodde på att den starkaste känslan (igenkänningen om åttaåringen) kommer innan jag upptäckt rytmen. När jag märker rytmen tappar jag lite känsla, men det gör ingenting för det som kommer sedan, om Daniel, är inte en empatisk känsla utan en irritationskänsla och den tror jag övertrumfar intellektet.

    Kanske är det så att det finns lättare och svårare par, som in horoskopens värld. Venus och Jupiter kan aldrig samsas, eller är det Merkurius? Låt oss leka lite med det:
    Vilka par kan fungera ihop med tanken?

    Tanke + glädje funkar inte. Jag kan inte glädjas åt Ulla-stinas toppbetyg i svenska om texten samtidigt tvingar mig att räkna ut hennes medelbetyg.

    Tanke + sorg funkar inte. Jag kan inte gråta över den överkörda kattungen om jag samtidigt ska fundera ut vilken avtagsväg i rondellen bilisten ska ta för att komma till Helsingborg.

    Tanke + hat kan fungera. Visst kan jag fortsätta att hata den slampan som kysste den blygas pojkvän, som gjorde det bara för att hon kunde och för att hon får kyssa alla, samtidigt som den blyga metodiskt klipper sig igenom fyra byrålådor och en garderob med slampans slampiga kläder.

    Tanke + ilska kan fungera. Visst kan jag både se slagsmålet för min inre blick, samtidigt som jag håller koll på om det är högernäven som klipper till först, därefter en spark på smalbenet och sist av allt en armbåge i ögat.

    Naturligvis är det så att om det här formgreppet finns i en hel bok, så kommer jag vänja mig och sluta tänka på det och då kan alla känslor få plats.
    Rolig och inspirerande fajt.

    Svara

  6. Hej hopp!

    Jätteintressanta kommentarer! Tack för dem!

    Jag började skriva texten utan en plan. Jag visste vilken situation jag ville beskriva, men det var först när jag skrev det första stycket som jag plötsligt … kände mig lite BUSIG … och bara … nej, jag ska upprepa mig. Sedan kände jag mig mer busig … och bara … nej, jag ska upprepa mig genom hela texten. Fantastiskt roligt att använda Pennfajten på det sättet, att prova ett grepp man aldrig annars skulle prova.

    Och nu ska jag läsa Augustins långa kommentar ordentligt! (spännande)

    Svara

  7. Tack, Augustin! Intressant känsla + tanke iakttagelse. Jag ska ta det mig med!

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *