Skrivuppgift 34: text av Comic Sans

Robert vände ryggen mot henne. Tankarna rusade så snabbt genom huvudet
att det var omöjligt att få stopp på dem. Han hörde enbart sin egen
andning, ut och in, ut och in genom näsan.
”Jag håller på göra slut”, sa hon. ”Måste du yoga-andas till och med då?”
Han andades in ännu långsammare, hennes röst lät avlägsen. Utandningen
levererade han så perfekt att den inte hördes. Fast hon var någon
meter bakom hans rygg kände han inte längre hennes närvaro. Allt som
behövdes nu var två veckors fasta, tre nässköljningar och en
tarmsköljning och han skulle vara säker på att ha fått henne ur
kroppen.
Hon reste sig tungt upp. Det var dags att lämna det här bakom sig och gå vidare.

Skriven av: Comic Sans

Tags: ,

  1. Kort och kul, meningen ”Måste du yoga-andas till och med då?” satt perfekt ihop med den första meningen. Jag skrattade så mycket att jag kan ha överseende med att han inte skrev upp fem bra saker om sig själv och läste högt innan han gick och lade sig.
    Bra fajtat

    Svara

  2. Aaaaaargh! Jag har så svårt för när någon som man t ex sitter nära andas genom näsan så att det liksom visslar lite (har till och med svårt när jag själv näsandas så) … DUMPA ROBERT! säger jag bara.

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *