Skrivuppgift 31: text av Oskärpan

CORPORATE BULLSHIT BY THE SEA: Fokus tänkte han, måste hålla fokus.
Hans fokus var nu koncentrerad till till den övre delen av hans fingrar, som allt mer domnade klamrade sig fast i kajkanten vid Strömkajen.

Fokus var det han inte haft, när han stressad kom springande förbi Grand och försökt kliva på en landgång, som redan var indragen. Efter att han hasat ned med ryggen mot kajkanten, hade han blivit hängande på armbågarna, sen hade han blixtsnabbt vänt sig om, fått ett grepp med ena handens fingertoppar och blivit hängande.

Han vände på huvudet, försökte se den vita skärgårdsbåten med den svarta skorstenen, som skulle tagit ut honom till Waxholms hotell. Där skulle han ha en eftermiddagsworkshop med ledningsgruppen för Scandor Finans. Den hade rundat Skeppsholmen och försvunnit bakom dom gamla 1800-talshusen.
Med den blåa himlen och det svarta Katarinaberget som fond kunde han se Djurgårdsfärjan som stångade sig in mot kaj, genom en flock fritidsbåtar, nyss utsläppta från den betonggråa Slussen på sin väg mot våtbete ute i skärgården.

Stockholm är vackert på sommaren, men utsikten in i en betongkaj var inte inspirerande för ”trouble shooting”. Som delägare i Ankarsten Management Coaching borde han ju se den uppkomna situationen som en utmaning.

Visualisera, tänkte han. Måste gå utanför mig själv och se problemet. Det gäller att visualisera.
Han såg sig själv hängande i sina beiga chinos, den blåa Gantsskjortan, den v-ringande Tommy Hillfingertröjan, som fortfarande hängde nonchalant över axlarna och hans solbrända underarmar, som han fått under en tvåveckors semester på Fidjiöarna. På fötterna satt hans nyinköpta seglarskor av märket Henry Lloyd som han visualiserade delvis under vattenytan, eftersom hans Paul Smithstrumpor började bli våta.

Han var noga med sitt utseende, ville utstråla en vinnande attityd när han träffade sina kunder och en solbränna mot en lagom dyr cashualklädsel fulländade det under sommarmånaderna.
Tyvärr hjälpte det inte, kajkanten skapade inte den miljö som gav honom utlopp för sin kreativitet och kompetens.

Men han fortsatte sin påbörjade ThinkTank. Under dom senaste två åren hade han varje kväll skrivit upp tre bra saker om sig själv och läst dom högt, innan han gick till sängs. Kompetens, flexibilitet och resultatinriktad, men tyvärr fanns inte armstyrka med på listan, då hade i och för sig problemet nog varit löst nu.

Vad var det han brukade säga, när han stod där inför bolagsledningarna med Power Pointen.
”Ibland måste man få medarbetarna att lyfta sig i håret för att uppnå målen.”
Nej, han var nyklippt.
”Man kan inte alltid stanna i det gamla, man måste våga släppa taget.”

Tanken slog honom, släppa taget och bara hel kaxigt simma iland någonstans Tyvärr hade han inget ombyte med sig, eftersom han tänkte ta kvällsbåten tillbaka för att avnjuta en skaldjursplatå på Sturehov. Dessutom låg hans nya iphone i bröstfickan på Gantskjortan, den stod i och för sig på firman och hans höga timtariff gjorde att det knappast var ett ekonomiskt problem. Men i den hade han lagrat alla halvdåliga vitsar, han tänkt smyga in i föredraget, ifall någon i Scandor Finans ledningsgrupp såg ut att vara på väg att somna.

Men samtidigt kände han en viss stolthet över sig själv. Han hade inte släppt det ursprungliga målet att hinna ut och genomföra sin workshop. Han blev helt enkelt tvungen att situationsanpassa och dela upp målet i flera delmål. Det första blev att behålla greppet över situationen.
Delmål två blev att ropa på hjälp.

Skriven av: Oskärpan

Tags: ,

  1. Med den blåa himlen och det svarta Katarinaberget som fond kunde han se Djurgårdsfärjan som stångade sig in mot kaj, genom en flock fritidsbåtar, nyss utsläppta från den betonggråa Slussen på sin väg mot våtbete ute i skärgården.

    Underbar mening jag önskar att jag själv skrivit. 😉

    Svara

  2. Den här texten fick mig att småskratta. Väldigt bra skrivet!

    Bland det jag gillade bäst: ”Stockholm är vackert på sommaren, men utsikten in i en betongkaj var inte inspirerande för ”trouble shooting”. Som delägare i Ankarsten Management Coaching borde han ju se den uppkomna situationen som en utmaning”.

    ”Vad var det han brukade säga, när han stod där inför bolagsledningarna med Power Pointen.
    ”Ibland måste man få medarbetarna att lyfta sig i håret för att uppnå målen.”
    Nej, han var nyklippt.
    ”Man kan inte alltid stanna i det gamla, man måste våga släppa taget.””

    ”Han blev helt enkelt tvungen att situationsanpassa och dela upp målet i flera delmål. Det första blev att behålla greppet över situationen.
    Delmål två blev att ropa på hjälp.”

    Svara

  3. jättekul idé till bilden tyckte jag!

    Svara

Reply to Sjunkbomb Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *