Skrivuppgift 21: text av Tracys hämnd

Jag har faktiskt fått nog nu, jag är inte alls nöjd med den här jävla situationen. It’s not what I signed up for!

Det var annorlunda förut när det bara var hon och jag. Dagarna följde en viss rutin. Ibland jobbade vi i sängen, direkt när vi vaknat. Eller så gjorde vi det på köksbordet, marmeladklibbigt och med morgontidningen under oss. På fik. På tunnelbanan. På hennes väninnas kontor. Jag var hennes ständiga kompanjon och together var vi unstoppable.

Så här, jag fattar ju läget. Jag är realist. Jag fattar mina begränsningar. Det skulle ju inte hålla forever liksom.

Men ändå, jag känner mig ensam, lämnad, bortglömd, och är fan alldeles patetisk när jag liksom sitter här och minns hennes smekningar. Eller hennes leende när hon tog tag i mig och vi båda visste att idag kommer det bli svettigt, nära, intimt och alldeles underbart.

Och sen … sen var hon med i Babel.

Ja, jag stannade ju hemma förstås, det var ju inte snack om något annat. Hon var nervös innan hon åkte hemifrån, konstigt egentligen, hon är ju snygg, framgångsrik, blir plåtad ofta. Men hon muttrade framför spegeln i hallen att de inte direkt photoshoppar en tv-sändning på SVT, sen lutade hon sig fram, vinklade huvudet höger, vänster, justerade läppglanset vid amorbågen, tog sin väska och gick.

Det värsta var liksom inte att bli lämnad bakom. Det värsta var när hon sedan satte sig för att se programmet och jag såg inte, jag bara hörde från TVn i andra rummet, hur den där Daniel frågade henne om hennes process, hennes sätt att få orden på pappret, hennes fantastiska förmåga att trollbinda sina läsare. Hon skrattade, mjukt, kvinnligt, jag hörde det! Och hon svarade något nonsens om att det handlar om nittionio procent hårt arbete och en procent riktigt fin reservoarpenna.

Ursäkta mig? Ur-säk-ta mig!

Jag har ett namn. Och det är Bic.

Skriven av: Tracys hämnd

Tags: ,

  1. Den här var klockren. Den bittra kulspetspennan som inte får vara med i rampljuset. Kan inte hitta något att klaga på, lagom anpassning av längden mot storyn. Sen kopplingen mellan första och sista meningen, som man missar i början. Bra trissat.

    Svara

  2. Bra och orginell approach 😉

    Du lyckas hålla liv i texten utan att avslöja att du är en Bic, något du gör väldigt skickligt.

    Bra fajt!

    Svara

  3. Väldigt kul med en penna som klagar över att ”It’s not what I signed up for!”.

    Svara

  4. Tack! Mycket roligt att ni gillar!

    kram
    Tracy

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *