Skrivuppgift 17: … och Nobelpriset går till …

Årets svensk är inte någon bollsparkare eller pengasnubbe … utan en poet! Och inte vilken poet som helst, utan en poet som kan den svåra konsten att uttrycka sig kortfattat och koncist. Och nej, han är inte på twitter även om han passar där.

Tranströmer skriver inte bara vanlig poesi, han är också en mästare på den japanska diktformen haiku.

Haiku är sodoku för oss författare, det finns nämligen en massa sköna regler (som den händige givetvis får bryta mot).

Alla är heller inte överens om alla regler, och vill du vara hardcore läser du instruktionerna på Svenska Haikusällskapets hemsida.

Vill du köra lightversionen så kommer den här:

1. Försök att ha med ett årtidsord (snöigt, höstlöv eller något annat som gör att man vet vilken årstid det är – t ex rosévin).
2. Använda inga metaforer.
3. Använd enkla ord.
4. Gärna tre rader
5. Ungefär två bilder.
6. Du kan använda stavelserytmen 5-7-5.

När du skriver haiku så hjälper det ofta att gå en promenad i naturen med extra öppna ögon.
Haiku brukar handla om något av detta:

– Något man sett
– Något man hört
– Något man luktat
– En fysisk förnimmelse
– Något man gjort
– Någon förändring
– Ett sinnestillstånd.

Många skriver haiku hela livet utan att skriva en enda lyckad, så känn ingen press.

Av upphovsrättsskäl vill pennfajten inte lägga ut någon annans Haiku, så de två exemplen som kommer här är skrivna av Augustin.

Här en klassisk (5-7-5):

solgult på vatten
i gryningen öppnar sig
näckrosblommorna

Här en lite friare:

han tömmer
hela flaskan rosévin –
kravmärkt

Din uppgift: Ta en promenad och se dig omkring. Skriv en haiku under din promenad.

Uppgiften sträcker sig från onsdag 5 oktober till onsdag 12 oktober

När du mailar in uppgiften till pennfajten ( @ ) gmail com märker du kuvertet med Äntligen!

Veckans pseudonym kommer att bli nobelpristagare i litteratur
Veckans tag på texterna blir äntligen

Tags: ,

  1. Veckans uppgift är ganska enkel- inte så att man gör det med vänsterhanden men eftersom det är en mycket kort och konkret text är det ganska säkert att man kommer att få ihop någonting. (För Tranströmernivå kan det däremot krävas lite längre tid.)

    Men det finns en hake för alla de som tänkt att de ska baka småkakor istället för att skriva den kommande tiden: Det blir betydligt svårare att kommentera. Det är inte så lätt att ge ett intelligent omdöme, välgrundade uppmuntrande tillrop och konkreta förbättringsförslag till en text på tre rader.
    Låt oss alltså ta detta som en utmaning och lägga extra mycket energi på kritiken nästa vecka.

    Föreslås med vänliga hälsningar av

    U.J.

    Svara

  2. Vi kan redan nu hinta om att vi snart kommer ha en övning som delvis går ut på att vi jobbar lite mer med kommentarerna! Så även om eventuellt blir korta tillrop i kommentarsfälten denna vecka, så kommer vi jämna ut det framöver.

    Hur låter det!

    /Sandra

    Svara

  3. Varför så få kommentarer på video-grunkan?

    Svara

  4. Tja, vem vet?. Vi får väl försöka göra något åt det. För min del satt jag lite knöligt till med många sena kvällar på jobbet och fick inte ihop det riktigt så jag har varken skrivit eller kommenterat i det här fallet. Och de första jag läste var inte dåliga på något sätt men det klack inte till i mig att jag behövde tillfoga något.
    Min syn på kommentarerna pendlar från vecka till vecka. Ofta är det viktiga att det blir något skrivet. Det är givetvis kul om någon gillar det men ofta känns det inte så viktigt. (Faktiskt och det är ovanligt för att vara jag.)
    Så ibland när man tycker man man tycker att man avviker, eller kanske är väldigt typisk sig själv, som i gravidgrejen känns det lite viktigare att få veta vad folk tycker men det är ju rätt svårt för den som läser att se skillnad.
    Men jag kan tänka mig att gå en vända till vid tillfälle och kommentera några videoklipp. Jag hoppas ni andra gör det. Vi har ju inga regler kring det här – det ska ju vara luststyrt och någorlunda kravlöst men det är väl en sund grundinställning att man bör kommentera i genomsnitt minst en text för varje text man skickar (gärna två) och helst en för varje kommentar man får också. Men det bestämmer väl var och en beroende på hur livet ser ut och hur mycket man har att säga.

    U.J.

    Svara

  5. Vi kör en ren kommentarsövning härnäst!

    Vi får se vad den ger – det är ju precis som Urban säger att det är bra om vi kan hålla pennfajtandet (både skrivande och kommenterande) någorlunda kravlöst och lustfyllt.

    /sandra

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *