Skrivuppgift 5: text av Eldorado

Du hörde Susanne Alfvengrens ”När vi roer varann” som är ännu ett exempel på något som många tror är svenskt, men som i själva verket gjordes först i utlandet. I det här fallet heter originalet ”Sometimes when we touch”.

Jag heter **** och du lyssnar på slutet av Sommar i P1. I det här programmet har jag varit detektiv och gått igenom svenska företeelser som, ja vad ska vi kalla det, har blivit inspirerade från utlandet.
Men utan att prata allt för högt om det.

Vi har pratat om Evert Taubes musiklån från Latinamerika, hur ”Fem myror är fler än fyra elefanter”s pedagogik kom från Sesame Street, varför Ulf Lundells böcker liknar Jack Kerouacs, och på vilket sätt hans låtar liknar Bruce Springsteens.

Vi har pratat om Håkan Hellström och Latin Kings. Vi har pratat Jonas Hassen Khemiri och Jens Lapidus.

Och vi har nu kommit fram till den som kan vara Sveriges störste imitatör: Astrid Lindgren.

Det kom ut en doktorsavhandling nyligen, som avslöjade hur det gick till när Pippi Långstrump kom till. I Sverige har vi hyllat den upproriske flickan med flätorna, hästen och guldpengarna. Vi har imponerats över originaliteten och det finns många som aldrig kommer förlåta Svenska Akademien för att Astrid aldrig fick nobelpriset. Många har förundrats över hur Astrid kom på namnet ”Pippi”.

Doktorsavhandlingen berättar historien om böckerna om en liten dansk flicka som blev mycket populär i Danmark. Den lilla danska flickan var käck och upprorisk, ljög och tog för sig. Den här danska flickan kom ut i bokform ungefär samtidigt som Astrid Lindgren tillbringade tid i Köpenhamn. Och enligt doktoranden hade Pippi och den danska flickan många gemensamma drag. Dessutom påminde berättelserna om varandra.

Den danska flickan heter ”Bibi”. Säg det högt för dig själv. På danska. Bibi. Då förstår du kanske varför jag väljer att avsluta mitt sommarprogram med just det här exemplet.

Jag säger inte att det är fel att älska vare sig Astrid eller Laipdus. Jag säger inte att vi inte kan njuta av kopiorna lika mycket som andra njuter av originalen.

Allt jag säger är att kärlek är vackrast när vi vet den smutsiga sanningen om varandra och väljer att älska ändå.

Skriven av: Eldorado

Tags: ,

  1. Bra val. Jag tycker om när man ägnar sin lilla stund i rampljuset åt att faktiskt sprida lite upplysning istället för att rikta ljuset på sin person. Nu blir ju delar av detta lite ineffektivt berättat eftersom du ägnar rätt många tecken åt att återge vad du pratat om (istället för att prata om något nytt) men känslan blir ju att det känns som man hört ett helt program så det får väl sägas vara en ganska elegant lösning.

    Petighet: Det är möjligt att avhandlingen (det är en av mina f d föreläsare som skrivit så jag är lite specialintresserad men jag har inte läst den än) påpekar likheter med namnet Bibi – men Pippi-namnet har faktiskt aldrig varit vidare omdiskuterat. Det har Lindgren-mytologin haft ett färdigt svar på eftersom det ska vara något Karin Lindgren sa under ett feberanfall. (Men okej, du skriver ”förundrats” och frågan har ju åtminstone besvarats rätt många gånger så den måste ju ha ställts.)

    Man kan också invända att det finns flera olika förebilder som pekats ut på senare år (Mary Pickford!) och är man verkligen en imitatör om man legerar från flera olika källor? Möjligt, men den diskussionen – och själva sakfrågan – ska jag nog inte gräva ned mig i.

    Jag tycker det här var en bra text och skulle gärna hämta ned ditt program i podden. Min enda egentliga synpunkt på språkhanteringen är att du upprepar dig i två avseenden. Du skriver om ”den danska flickan” tre meningar i rad. Det kan ju finnas retoriska skäl till det men jag tycker det skulle gått lika bra utan. I sista meningen kunde det kort och gott stå ”boken kom ut samtidigt som etc”.
    Du är också ganska formell kring avhandlingen som du kallar för just ”Doktorsavhandlingen”, författaren ”doktoranden” etc. Var titeln för lång eller inte särskilt bra? Om någon nu gjort ett stort avslöjande kan hon väl förtjäna att få sitt namn nämnt? Och annars kan man alltid variera ”avhandlingen” andra gången genom att kalla det ”studien” eller lite lättsammare ”avslöjandet”.

    Men jag är som sagt nöjd. väl fajtat.

    U.J.

    P.S. Såhär vid sidan av får du gärna avslöja vem Khemiri snott sin stil från. De andra klarar jag hyggligt men jag är inte tillräckligt insatt i hans typ av litteratur trots att jag tillhör hans beundrare.

    Svara

  2. Tycker det är spännande att du väljer ett avslöjande, det får läsaren att vilja söka vidare om sanningen. Pippi anser jag vara vårt lands största feministikon. Tjejen som tar för sig och gör precis vad hon vill. Ändå älskad av alla. Stieg Larsson anses ju använt henne till att forma Lisbeth Sallander och även jag har till viss del haft henne som förebild i min blogg. Det är väl just där som det hela faller ihop lite, läsaren får här en sanning slängd i ansiktet om att vår mest kända svenska är ett plagiat. Vem skrev Doktorsavhandlingen och vem är den danska författaren? Man vill ju kolla vidare om det stämmer, men sommarpratet ger inga ledtrådar. Du missade den saken annars tyckte jag att det var intressant.

    Svara

  3. Tack för era kommentarer. Roligt att det väckte funderingar (och viss irritation). Jag tycker sommarpratarna ofta är för mesiga och ville skriva något som retade.
    @Urban: Khemiri och Foer har många likheter.
    @Karlavagnen: Kanske borde jag varit ännu tydligare med namn på doktorsavhandlingen.

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *