Skrivuppgift 2: text av Mazda

Om en tjej närmade sig dig, precis just nu, för sex och konversation – vad skulle du göra då?

– Menar du precis just nu?

Ja, precis. Vad skulle du göra?

– Hur menar du närma sig?

Hon kommer fram till dig, vill prata och du märker att hon vill ha sex.

– Hur märks sådant då?

Vet du inte det?

– Jo, eller jag menar. Nej. Säger hon det eller?

Nej, det gör hon inte. Hon är mer subtil än så. Så, vad gör du?

– Vet jag vad hon heter? Förlåt, men jag är inte van vid att prata med tjejer. Ska man inte hälsa först innan det där med… ja du vet.

Ni har presenterat er och vad händer sedan?

– Ja… Jag vet inte. Vart är ni någonstans?

Steve, det känns som du gör det här mer komplicerat än vad det är. Vad gör du om en tjej säger uttryckligen att hon vill ha sex med dig? Precis nu!

– Frågar varför hon vill det? Förlåt, men det är svårt för mig att tänka mig scenariet för det har inte hänt mig någonsin. Jag menar, jag arbetar ju med datorer.  Det här har hänt på en chat jag varit på, men då vet jag ju inte om det är kvinna eller man.

Okej, och det här bekymrar inte dig alls?

– Borde det göra det? Kanske lite, men det är svårt att träffa tjejer och jag vet att det är lamt men jag vill inte ha sex med vem som helst. Jag har alltid tänkt att det ska vara med någon speciellt, att jag ska vara kär och allt sådant.

Har du inte varit kär?

– Jo, men det var länge sedan.

När var det då?

– Sexan.

Du har alltså inte varit kär sedan sexan, stämmer det?

– Ja

Och du är inte bekymrad?

– Nej.

Det var nog allt för idag. Vi ses nästa vecka igen.

Skriven av: Mazda

Tags: ,

  1. Jag uppfattade nästan genast den här dialogen som ett psykolog/tereaputsamtal, vilket jag vid slutet ”vi ses nästa vecka igen” drog slutsatsen att min gissning var rätt. Det tyckte jag var bra gjort, utan att det utttryckligen stod någonstans fick jag ändå den här uppfattningen, plus att det blir så mycket intressantare när jag själv fick gissa mig till detta.

    Dialogen kändes även väldigt levande, den flöt på väldigt bra och Steves personlighet kom fram helt utan att den ens behövdes beskrivas i texten. Jag kände igen den väl ifrån instruktionerna till skrivövningen.

    Slutet känns dock lite för abrubt, det ger lite känslan av att ”psykologen” avbryter samtalet utan att ha kommit fram till något egentligt. Kanske att du skulle låta denne göra en liten kort sammanfattning av dagens samtal och vad man kommit fram till, som en slags avrundning, och sedan låta repliken med ”vi ses nästa vecka igen” komma in.

    Svara

  2. Hej Mazda!

    Jag tycker att din text är väldigt intressant – för när jag rekade fram skrivuppgiften om Steve, och hittade forumtråden med honom, så fick jag ju läsa igenom flera av frågorna som Steve fick + hans egna svar!

    Och faktum är att den bild som jag fick av den verkliga Steve, påminner om känslan jag får av din skrivna Steve. Intressant!

    Spana in forumtråden om Steve själv om du vill: http://pennfajten.se/2011/06/for-dig-som-ar-nyfiken/

    Svara

  3. Jag gillade denna massor! Det är så trevligt att inse att han sitter och typ ”tränar” med någon. Att han vill bota det som känns jobbigt. Bra samtal!

    Svara

  4. Jag ser det snarare som en intervju där intervjuaren avslutar med att vända sig till oss. Steve hos Ricki Lake typ.

    Bra dialog.

    U.J.

    Svara

Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *